Lars Mogensen

Lars porträtt kopia 2 (1)

Foto: Ammi Eriksson

Sysselsättning: Programledare, moderator, frilansjournalist
Född
: 11 Juni 1962
Aktuellt: Filosofiska Rummet, SR P1

 

Carbon Copies
3 April 2016

Har dina år som programledare för Filosofiska Rummet gjort din uppfattning om världen mer begriplig, eller snarare mer komplex?

Lars Mogensen
4 April 2016

En konsekvens av att jobba som journalist i många år – och kanske framförallt med Filosofiska rummet – kan vara att jag blivit lite mer uppmärksam på valörer i språket, logiska kullerbyttor och resonemang där någonting tycks halta. Därmed inte sagt att mina egna tankar eller formuleringar är fria från grums eller klantigheter. Ett exempel finns i din fråga: ” Har dina år som programledare för Filosofiska Rummet gjort din uppfattning om världen mer begriplig, eller snarare mer komplex?” Undrar du om min uppfattning om världen blivit mer begriplig eller om själva världen blivit mer begriplig? Begriplig för mig själv eller någon annan? Om du undrar ifall min egen uppfattning blivit mer begriplig eller komplex för mig själv, indikerar frågan ett slags kul inre dualism där jag hör mig själv resonera ”Men hörru, hur menar du egentligen här?”

Detta sagt helt utan ironi eller försök till fånigt besserwisseri. Bara som exempel på hur kritiskt tänkande hela tiden jagar luckor, försöker se glipor och finna sammanhang. Jag antar att du menar om huruvida världen blivit mer begriplig eller mer komplex för mig själv. Svaret är nog både och. Det är väl som med all kunskap, eller hur? Ju mer du lär dig om något desto mer inser du hur lite du vet; hur mycket som finns kvar att lära. Som våra radiolyssnare säkert noterat har jag ingen akademisk filosofisk bildning. Ärligt talat har jag löjligt få universitetspoäng jämfört med vad som krävs av dagens 25-åringar när de ska ut i arbetslivet. In i ekorrhjulet.

Vissa saker har blivit mer begripliga. Men det mesta har nog blivit mer komplext. Jag kan fortfarande inte öppna ett kaffepaket utan att spilla. Jag spelar inte schack eftersom jag inte tror mig om att kunna tänka abstrakt i flera led. Att Donald Trump ser ut att bli möjlig president i USA är svårt att förstå. Det som sker i Burundi också. Främlingsfientligheten och den politiska extremismen i Europa går delvis att förstå men hur den bäst bekämpas är oklart. Världen är stor och universum större; tänk mörk materia! Det mesta har vi som individer ingen aning om. Möjligen har jag med kloka människors hjälp tillskansat mig diverse tankeverktyg som gör att komplexiteten i världen inte skrämmer. Utan snarare lockar. Med nyfikenhet, ett sokratiskt förhållningssätt och kanske ett stänk stoicism, får vi ta oss an den vida världen och försöka göra det bästa av de dagar vi har.

Det där sista var en generande klyscha förstås.

Carbon Copies
5 April 2016

Mycket riktigt rörde sig frågeställningen kring, som du anade, huruvida världen blivit mer begriplig för dig (den andra tolkningen av frågan kanske vi återkommer till!)

Åt vad ägnade du dina universitetsår istället, och vad var planen att du skulle bli? Även, vad vore dina tips till just en 25-åring, utanför akademisfären, som ändå önskar att kunna ledigt manövrera intellektuella samtal och diskussioner?

Lars Mogensen
5 April 2016

Mina universitetsår ägnade jag åt fläckvisa studier i sådant jag tyckte var intressant av olika skäl – statsvetenskap och språk (några terminer spanska), lite freds- och konfliktforskning och – i högst vuxen ålder – ett par terminer islamologi vid Lunds universitet. Planen var faktiskt väldigt tidigt att jag ville jobba med journalistik. Dessvärre kom jag inte in vare sig på journalisthögskolan eller de välrenommerade folkhögskoleutbildningar som fanns, utan jag fick krångla mig lite andra vägar. Hade jag haft några bra karriärtips till en 25-åring idag vore jag väl studie- och yrkesvägledare eller fönumstig pappa. :-) Men visst – gå på magkänslan, ägna dig åt sådant du finner intressant och meningsfullt! Lär dig ett språk som inte alla andra kan – det öppnar massor av dörrar. Eller hur tänker du? Ska man vara taktisk och kolla SCBs tabeller för vilka yrken som pensionsavgångarna blir som störst i de närmaste fem åren? Näe, tror inte det.

Carbon Copies
5 April 2016

Utveckla gärna hur du “krånglade dig in”!

Vad gäller 25-åringen tror jag att det oftare rör sig om sociala sammanhang snarare än karriär; “hur kan jag bli mer intressant vid middagar”, “hur blir jag allmänbildad, vad ska jag läsa, vad ska jag prioritera”. Som du nämner tror jag att genuint intresse och passion förmodligen är det bästa glidmedlet, och klistret, för att något ska nå sig in och fastna. Adderar man därtill en gnutta tryggare självkänsla blir behovet kanske direkt irrelevant.

Vad tenderar du att konsumera? Hur mycket research brukar krävas inför dina FR-avsnitt?

Lars Mogensen
7 April 2016

Hur jag krånglade mig in i journalistiken? Envist skrivande för studenttidningar, föreningstidningar, en vapenfri tjänst (i stället för militär värnplikt) som innebar arbete med informationsfrågor på Svenska Röda korset och sedan att söka varenda litet jobb på landets tidningar tills jag fick jobb på en lokalredaktion på den lilla tidningen Norra Skåne. Fast jobb som 22-åring – det låter som en nostalgiberättelse från ett gammalt Folkhemssverige och det är länge sedan. :-)

Vad jag konsumerar för att förbättra allmänbildningen? Inte så mycket som jag borde. Dagen brukar börja med P1-morgon och överhuvdtaget är P1s olika program en källa till kunskap och allmänbildning, tycker jag. Jag poddlyssnar på allt möjligt. DN och Sydsvenskan landar helt fysiskt i brevlådan (denna prasslande pappersnostalgi!) och så skannar jag i mån av tid SvD, ETC, Dagens Arena. Jag brukar titta på de spanska TV-nyheterna eller lyssna på spanska radio en stund varje morgon och skannar också av BBCs världs- och Europanyheter i mån av tid. När jag åker tåg eller bil lyssnar jag gärna på den danska pratradiostationen Radio 24Syv – en privat publicserviceradio som gör riktigt bra samtal. Det känns viktigt att inte bara vara i den svenska debatten utan att försöka ta in impulser från olika håll. Jag läser för lite skönlitteratur men snabbplöjer en hel del facklitteratur både i bokform och digitalt. Tidskriften Respons är ett bra tips till den som vill få en överblick på nya intressanta fackböcker. Den kommer med sex nummer om året och recenserar och kommentar nya fackböcker.

Researchen inför Filosofiska rummet varierar beroende på ämne men jag skulle tro att det ligger i snitt en veckas arbete per person, både för mig och producenten Thomas Lunderquist, per sänt program.

Carbon Copies
11 April 2016

Vad var den främsta anledningen till att du ville jobba med journalistik?

Lars Mogensen
18 April 2016

Det korta svaret: nyfikenhet. Det längre svaret rör nog sådant som samhällsintresse, en vilja att förstå hur saker och ting fungerar och möjlighetstankar om att saker kanske kan vara på ett annat sätt. Rent egoistisk spelar rastlöshet och någon sorts vilja att sätta lite avtryck nog också roll. Dessutom njuter jag fortfarande av journalistens frihet att knacka på var som helst, ställa de dummaste eller smartaste frågor och intressera sig för vad människor håller på med, utan blygsel eller några särskilda ursäkter.

Carbon Copies
20 April 2016

Vad jag förstår agerar du i dina jobb som moderator och programledare av nödvändighet utifrån ett opartiskt ställningstagande. Kan detta vara frustrerande? Hur ofta händer det att du absolut inte håller med om vad som sägs, och hur brukar du kanalisera dina nya insikter efter att inspelningslampan slocknat?

Lars Mogensen
2 Maj 2016

Jag antar att du menar ungefär: hur det är att som programledare och moderator behöva vara opartisk? Oproblematiskt. Det är inte min uppgift att torgföra åsikter eller argumentera emot dem jag intervjuar. Som arbetande för Sveriges Radio är det helt omöjligt men även i de flesta andra sammanhang låter jag bli. Bättre att lyssnarna eller publiken får dra sina egna slutsatser. Däremot försöker jag förstå hur och varför människor tänker och agerar som de gör. Jag kan försöka peka på luckor och glapp i resonemang. När inspelningslampan slocknat – då tar jag med mig intryck och nyvunna kunskaper hem och lägger ut dem på köksgolvet för att försöka se vad som hänger ihop, vad man kan spara på, vad som kan återvinnas och vad som lika gärna kan slängas i ”brännbart” … :-)

Carbon Copies
10 Maj 2016

Du skrev tidigare att du ”med kloka människors hjälp tillskansat [dig] diverse tankeverktyg som gör att komplexiteten i världen inte skrämmer. Utan snarare lockar.” Exempel på sådana verktyg?

Lars Mogensen
15 Maj 2016

Äh, verktyg låter ju som att det funnes en välsorterad verktygslåda med intellektuella kniptänger. Det gör det inte. Inte i mitt liv i alla fall. Men en gnutta kritiskt – och självkritiskt – tänkande skadar inte; att vara nyfiken på det det som sker och det som syns ske, men att också vara medveten om att ens kunskap och förmåga är begränsad och, så gott det går, vara uppmärksam på de fördomar och den fartblindhet som präglar vårt tänkande. Nobelpristagaren Daniel Kahnemans resonemang i Thinking fast and slow är viktigt. Själv drar jag alldeles för ofta förhastade slutsatser och missbedömer saker eftersom jag har för bråttom. När det gäller vår förmåga att fatta beslut och hur vi underbygger vårt handlande har filosofen Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, uttryckt det som så att ”vi är både enögda och närsynta och vi har ett allvarligt brytningsfel. Vi tror det vi vill. Vi föredrar att bekräfta det vi tror. ” De formuleringarna kanske kan få vara exempel på verktyg eller insikter och denne Nils-Eric exempel på en av många jag lyssnar till och försöker lära mig av.

 

Intervjun fortsätter – skriv upp dig för att ta del av kommande svar, direkt i din inkorg.